Forskningsnyheter

Välkommen att söka anslag ur Kapten Carl Stenholms donationsfond!

Kent Kainulainen berättar om insamlingsresan han gjorde hösten 2023 till Vohemar-distriktet i Madagaskar.

Under året har flera insamlingsresor gjorts till olika delar av världen!

Den som vill veta mer om hur halten luftföroreningar avtar med avståndet från en väg i en granplantering har spännande läsning att se fram emot!

Nu finns en nypublicerad vetenskaplig artikel där betydelsen att få en ordentlig etablering av träd belyses för vikten att få dem klimatneutrala. Vid inköp av träd har de alla ett negativt klimatavtryck.

2022 åker Botaniskas forskningschef, Mats Havström, på en expedition till Brasilien för att vara med och etablera en forskningsstation mitt i regnskogen.

En ny studie baserad på mätningar i Botaniskas arboretum (trädsamling) visar att vilket träd som är bäst på att rena luften beror på vilken förorening det handlar om.

TETTRIs (Transforming European Taxonomy through Training, Research and Innovations) är ett nytt EU-projekt som finansieras genom Horizon Europe CL6 Call. Botaniska är en av projektets partners.

Henrik Sjöman har denna gång under hösten 2022 rest till Etiopien för att planera inför ett nytt projekt i Etiopien för att identifiera viktiga arter av träd som har potential att ersätta de stadsträd som dominerar i Etiopiska städer.

Botanister från trädgården var på insamlingsresa på Öland för att samla in frön från ölandstok.

Botaniskas forskare Henrik Sjöman och Jenny Klingberg har fått finansiering för att delta i forskningsprojektet ”Toleranta träd för att främja hållbara städer i ett förändrat klimat” från forskningsrådet FORMAS. Projektets övergripande vetenskapliga mål är att utvärdera olika trädarters lämplighet för de framtida förhållandena i norra Europas stadsmiljöer.

Nu är första artikeln från forskningsprojektet Rensa luften med växter – kan urban vegetation minska exponeringen för PAH? publicerad.

Henrik Sjöman och Phillip Douglas har publicerat en ny artikel - Into the Valley of Parrotia. Parrotia persica, även kallad Papegojbuske har stor potential som innerstadsträd i framtiden.

Stadens träd är mer än bara ett vackert inslag utan har också kapaciteten att leverera viktiga ekosystemtjänster såsom omhändertagande av dagvatten.

I en nypublicerad vetenskaplig artikel i tidskriften Trees har flera olika ekotyper av vanlig björk (Betula pendula) utvärderats kring deras kapacitet att hantera torka.

Ekosystemtjänster som urbana träd erbjuder är viktiga för staden. Hur väl känner plantskolor egentligen till detta? I artikeln "What do we know about the origin of our urban trees? – A north European perspective" utreds just hur djup kännedomen är.

I Botaniska trädgården har det för länge sedan planterats ut växter som utvecklats till invasiva arter. När detta händer tar vi ansvar för att eliminera dem, och på så sätt även utveckla kunskap kring hur detta kan genomföras, för att sedan kunna sprida kunskapen vidare. Vi följer EU-förordningen om invasiva arter och samarbetar med Naturvårdverket och Länsstyrelsen Västra Götaland i detta arbete.

Läs resereportaget om Botaniskas trädgårdsmästare Åsa Kullin och hennes resa till orkidékonferensen i Ecuador där hon även får se orkidéerna i sin naturliga miljö.

Forskningsprojekt i Botaniskas Arboretum ska svara på frågan om hur stadens grönska påverkar halten av luftföroreningar i stadsmiljö.

Under sommaren förra året åkte Botaniskas Intendent, Henrik Sjöman, på expedition till Japan och östra Ryssland.

Marika Irvine och Magnus Lidén från Göteborgs botaniska trädgård åkte i april 2018 till Zagrosbergen i Iran för att samla växtmaterial.

Många av de djur och växter som nu finns på den Amerikanska kontinenten kan spåras tillbaka till Amazonas regnskog. Det visar en ny forskningsstudie där professor Alexandre Antonelli, intendent i Botaniska trädgården i Göteborg, är huvudförfattare.

Var finns näsduksträdet? Hur många arter av alpros finns i Botaniska? Nu kan du leta upp olika arter direkt via Garden Explorer.

Vetenskapens värld sände 12 mars ett inslag där bland annat Botaniskas intendent Alexandre Antonelli medverkade.

Trots grönskans betydelse för hälsa och miljö har förtätningen av svenska städer under de senaste decennierna lett till att grönskan minskat i våra städer. En grupp forskare har därför, tillsammans med tjänstemän och praktiker, tagit fram en ny metod för hur ekosystemtjänster från stadens grönområden kan bedömas och värderas.

Alexandre Antonelli, vetenskaplig intendent i Botaniska trädgården och professor vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet har just inlett sju månaders tillvaro som gästprofessor på Harvard i USA.

Vid årsskiftet startas en centrumbildning, Göteborgs Centrum för Globala Biodiversitetsstudier.

Botaniskas vetenskapliga intendent Alexandre Antonelli har utsetts till en av Framtidens forskningsledare av Stiftelsen för strategisk forskning. Programmet Framtidens Forskningsledare från Stiftelsen för strategisk forskning är riktat till svenska eller utländska unga forskare, som bedriver forskning på högsta internationella nivå.

Måndagen den 12 september 2016 planterades ett åttiotal små plantor av den sällsynta växten martorn, även kallad kostertistel, ut på Vrångö. Utplanteringen är en del i ett samarbete mellan Länsstyrelsen och Botaniska kring bevarandet av svenska utrotningshotade växter.

Jenny Klingberg, miljöforskningsinformatör i Botaniska och forskare vid Göteborgs universitet, har fått ta emot ett stipendium på 85 000 kr från Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö. Stipendiet fick hon för sin forskning om ekosystemtjänster från stadens träd.

Den biologiska mångfalden på jorden minskar, och en stor anledning är det allt varmare klimatet. Men alla arter är inte lika känsliga. Alexandre Antonelli, vetenskaplig intendent vid Botaniska trädgården och professor i systematik och biodiversitet vid Göteborgs universitet, kartlägger vinnare och förlorare vid tidigare klimatförändringar. Det ska ge ledtrådar till vilka arter som bäst behöver skydd i dag.

Alexandre Antonelli, vetenskaplig intendent vid Botaniska trädgården och professor i systematik och biodiversitet vid Göteborgs universitet, är en av åtta framstående unga forskare som har valts in i Sveriges unga akademi.

Henrik Sjöman, vetenskaplig intendent i Botaniska och forskare vid Sveriges lantbruksuniveristet (SLU) i Alnarp har nyligen fått $10 000 från ISA (International Society of Arboriculture) för att undersöka vilka träd som har den högsta kapaciteten att bidra till att göra utomhusklimatet behagligt i staden och var i den byggda miljön träden gör som mest nytta.

Botaniska trädgårdens vetenskaplige intendent Alexandre Antonelli har fått 4 miljoner i forskningsbidrag från Vetenskapsrådet för projektet "Biologisk mångfald: Bortom det taxonomiska hindret". Antonelli är också professor vid institutionen för biologi och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet och har tidigare fått flera stora forskningsanslag.

Under hösten 2015 har vi välkomnat två nyanställda vetenskapliga intendenter till Botaniska, Åsa Krüger och Henrik Sjöman.