Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.

Gå direkt till huvudinnehållet

Olika träds förmåga att påverka utomhusklimatet i städer

Henrik Sjöman, vetenskaplig intendent i Botaniska och forskare vid Sveriges lantbruksuniveristet (SLU) i Alnarp har nyligen fått $10 000 från ISA (International Society of Arboriculture) för att undersöka vilka träd som har den högsta kapaciteten att bidra till att göra utomhusklimatet behagligt i staden och var i den byggda miljön träden gör som mest nytta.

Träd har en bevisad kapacitet att påverka stadens mikroklimat. Varma sommardagar svalkar de effektivt genom skuggning. Kalla och blåsiga vinterdagar kan de skapa behagligare utomhusklimat genom att begränsa vindarna. Trots denna kunskap saknas det förståelse för var i staden träden gör som bäst nytta och vilka arter av träd som har den bästa kapaciteten att bidra till dessa tjänster. 

Träd i stadsplanering

Ett problem idag är att de gröna aspekterna i stadsutvecklingen kommer in alltför sent i planeringsprocessen. Det bidrar till att de platser i staden där träden skulle kunna göra mest nytta redan är upptagna av bebyggelse, vägar och parkeringsplatser. Eller så är det inte möjligt att plantera träd där på grund av rördragning under mark. I detta projekt kommer vi att använda klimatsimuleringsprogram för att visa på ett arbetssätt där man tidigt i planeringsprocessen kan upptäcka platser som är ogästvänliga att vistas på under året. Det är platser som är kalla blåsiga platser vintertid eller alltför varma och soliga miljöer sommartid. Dessa platser kan vara miljöer som ska användas flitigt under hela året såsom skolgårdar, lekplatser, torg, gator, busshållsplatser, etc. Därför måste vi skapa ett behagligt klimat för att dessa platser ska kunna användas och utnyttjas som det är tänkt. Genom att tidigt identifiera dessa platser kan man också tidigt upptäcka var någonstans i den byggda miljön trädplanteringar bör planeras in och tidigt reservera dessa platser för generösa trädplanteringar.

Trädens kapacitet att påverka klimatet

Förutom att identifiera var i staden träden gör som mest nytta har projektet även som mål att utvärdera vilka trädarter och sorter av träd som har den bästa kapaciteten att påverka klimatet i staden. Idag finns ingen sammanställning där det går att jämföra olika trädarter och sorter beroende på deras kapacitet att svalka en plats genom beskuggning eller att effektivt kunna stoppa kalla vindar.

I dagens stadsplanering blir det allt mindre utrymme för träd vilket medför att de träd som tillåts måste ha bästa tänkbara kapacitet att leverera de tjänster som behövs. Därför är denna typ av studie av största betydelse. Vi ska utvärdera över 75 olika arter och sorter av träd för att bland dessa identifiera deras olika kapacitet och därmed användbarhet för att skapa ett behagligt utomhusklimat i staden.

Internationellt samarbete

Projektet är en del i ett internationellt samarbete mellan Göteborgs botaniska trädgård, Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, Myerscough College i England och Cornell University i USA. Detta samarbete har som mål att öka kunskapen om olika trädarters kapacitet att leverera olika typer av ekosystemtjänster. Idag är mycket av forskningen kring träd och ekosystemtjänster på en övergripande skala där man tittar på trädens kollektiva påverkan, medan vi undersöker individernas kapacitet.

Anledningen till att inkludera Botaniska trädgården i detta samarbete är att just studera mångfalden av träd. Inom en snar framtid måste vi öka användningen av ett mer otraditionellt växtmaterial – ett växtmaterial som inte riskerar drabbas av allvarliga sjukdomar och skadeangrepp. Det gör Göteborgs botaniska trädgård till en självklar plats med sin fantastiska samling av träd samt tradition att samla och studera mångfald av träd.

henrik Sjöman, vetenskaplig intendent

Henrik Sjöman

Vetenskaplig intendent

Kontakt: henrik.sjoman@vgregion.se


Senast uppdaterad: 2017-03-02 11:42