Amazonas artrikedom
Artrikedomen i Amazonas är ojämförligt den största i världen. Botaniska trädgårdens intendent Alexandre Antonellis forskning handlar om varför artrikedomen är så stor just här. Hans resultat visar att uppkomsten av den Andinska bergskedjan är en mycket viktig orsak till den enorma artrikedomen. Den innebär att den biologiska mångfalden i området har ett äldre ursprung än vad forskarna tidigare trott.
Ingen annanstans på jorden finns så många arter av växter och djur som i tropiska Amerika. Där finns till exempel ungefär 100 000 arter av växter, lika många som i tropiska Afrika och Sydostasien tillsammans.
Det finns en mängd vetenskapliga teorier om varför artrikedomen är så stor i Amazonas. En förklaring som föreslagits är att det beror på de klimatförändringar och återkommande istider som jorden drabbats av de senaste 3 årmiljonerna. En annan teori handlar om hur den sydamerikanska kontinenten bröt sig loss från den afrikanska och därefter kom i kontakt med Nordamerika för 3,5 miljoner år sedan.
Artrikedomen kopplas till Andernas bildning
Nu skriver botaniskas intendent Alexandre Antonelli om Amazonas historia vad gäller utvecklingen av den biologiska mångfalden. Tillsammans med en internationell forskargrupp visar han att det finns en stark koppling mellan Andernas bildning och artrikedomen i Amazonas.
− Våra resultat innebär att den biologiska mångfalden i området har ett äldre ursprung än vad man tidigare trott, berättar Alexandre Antonelli.
Den Andinska bergskedjan längs Sydamerikas västkust är världens enda stora bergskedja i direkt anslutning till en regnskog. Den bildades under de senaste 20 miljoner åren och fick stor påverkan på miljön. I takt med att bergsmassiven reste sig skapades nya bergsmiljöer. När växter och djur anpassade sig till de nya förhållandena, isolerade från andra populationer av höga berg eller djupa dalgångar, blev de med tiden alltmer olika varandra och utvecklades till nya arter.
DNA-tekniken viktigt verktyg
− DNA-tekniken har varit ett oumbärligt verktyg i forskningen om ursprunget till den stora artrikedomen, säger Alexandre Antonelli. Genom att studera hur DNA-sekvenser från olika arter skiljer sig åt har forskarna uppskattat hur de olika arterna är släkt med varandra. Skillnaderna i DNA har också använts för att uppskatta hur långt tillbaka i tiden arterna skildes från en gemensam förfader. Mönstret för dagens biologiska mångfald i Amazonas har sedan jämförts med geologiska data.
Alexandre Antonelli
Director of Science
Royal Botanic Gardens Kew
Kontakt: alexandre.antonelli@bioenv.gu.se
Webbsida: The Antonelli Lab
