Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Rumänien 2019

  • Vy med rumänsk bergskedja
    Bild 1 av 6
  • En bild som ligger i bildspelet
    Bild 2 av 6
  • syringa vulgaris
    Bild 3 av 6

    Syrenbuske (Syringa vulgaris)

  • carpinus orientalis
    Bild 4 av 6

    Småbladig orientalisk avenbok (Carpinus orientalis)

  • Blad av perukbuske
    Bild 5 av 6

    Blad av Perukbuske (Cotinus cogyggria)

  • Teamet med på expeditionen
    Bild 6 av 6

Under hösten 2019 genomförde Botaniskas intendent Henrik Sjöman tillsammans med kollegor från Chicago Botaniska trädgård, New York Botaniska trädgård, Morris Arboretum (Philadelphia) och Morton Arboretum (Chicago) en gemensam expedition till Rumänien för att tillsammans studera och samla främst träd och buskar från regionen.

Stäppskogar

Det gemensamma intresset för Rumänien har sitt ursprung i att skogarna i denna region innefattar trädarter som trots riktigt varma och sommartorra förhållanden ändå kan utvecklas till vackra storväxta träd. Just toleransen för varma och torra förhållanden är extra intressant med tanke på framtida klimatscenarier i såväl Sverige som i Nordamerika där just ett mer sommarvarmt klimat med intensiva torrperioder kommer att bli allt vanligare. Det gör det viktigt att upptäcka och samla in växtmaterial som redan idag lever under förhållanden vi kan förvänta oss i ett framtida svenskt klimat.

Utifrån denna inriktning har expeditionens huvudmål varit stäppskogarna i landets östra och södra del där man kan finna fantastisk vackra och artrika skogar innehållande arter som anpassat sig till dessa utmanande förhållanden.

Silverlind

En trädart som specialiserat sig på just varma sommarförhållanden är silverlinden (Tilia tomensosa) som utvecklat flera knep för att hushålla med vattenreserverna. Under varma och soliga dagar vänder silverlinden sina bladundersidor i kronperiferin mot himlen. Genom att visa den vita bladundersidan reflekterar bladen bort en stor andel av solinstrålningen vilket medför att bladmassan inte blir uppvärmd i samma omfattning. Detta medför att silverlinden inte behöver slösa en massa vatten för att svalka sin bladmassa vilket är en smart strategi i miljöer där man verkligen måste hushålla med vattenresurserna. En annan bidragande kvalitet med den vita behåringen under bladen på silverlinden är att de aldrig angrips av bladlöss och därmed inte får honungsdagg som riskerar att droppa ner på beläggningar, sittytor eller bilar. Detta gör silverlinden till ett klimatsmart träd för bland annat stadsmiljöer.

Balkanfloran i sydöstra Rumänien

En plats i Rumänien som var extra intressant att besöka är regionen Banat i sydöstra Rumänien, på gränsen till Serbien. I denna region har många arter som normalt tillhör balkanregionen sin nordligaste utbredning såsom den turkiska hasseln (Corylus colurna) samt den i Sverige så välbekanta syrenen (Syringa vulgaris). Den vanliga syrenen växer i dessa bergssystem på varma och torra vegetationssystem, vanligen med tunna jordlager. I naturen blir man väldigt imponerad av artens tolerans för riktigt utmanande förhållanden där endast perukbusken (Cotinus cogyggria) gör den sällskap. Just perukbuskens närvaro i det sommarheta landskapet i södra Rumänien är en njutning då de om hösten färgar landskapet med fantastiska höstfärger i rött, orange och rosa.

Rumänska träd i botaniska

I botaniska trädgården finns redan idag flera intressanta växter från Rumänien. Bland annat har vi ett yngre bestånd av den småbladiga orientaliska avenboken (Carpinus orientalis) i den europeiska delen av arboretet som blir intressant att följa. Den orientaliska avenboken har sin nordvästligaste utbredning i några isolerade bestånd i nordöstra Rumänien där tidigare insamlingar genomförts. Arten är väldigt tålig för varma och torra växtförhållanden och är en art för framtiden. Framöver hoppas vi kunna ha flera bestånd av träd från Rumänien i Botaniskas arboretum och följa deras utveckling.


Senast uppdaterad: 2019-11-19 10:29