Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.

Gå direkt till huvudinnehållet

Våra kulturväxters namn

Björn Aldén, tidigare vetenskaplig intendent vid Botaniska trädgårdens, brinner för att förbättra den svenska och internationella namnstandarden för kulturväxter. Som resultat av hans arbete finns Svensk kulturväxtdatabas och boken Våra kulturväxters namn, ursprung och användning.

För att vi ska kunna prata om växterna omkring oss krävs att de är namngivna. I många fall är det livsviktigt med korrekta namn, till exempel för medicinalväxter eller växter som är allergena. Det finns också en ekonomisk sida, eftersom försäljningen av växter omsätter hundratals miljoner kronor bara i Sverige.

Namnsättningen av växter regleras av internationella överenskommelser samt nationella och internationella lagar.

− Det är inte alltid så lätt att jämka samman dessa regelverk, säger Björn Aldén som tidigare var vetenskaplig intendent och trädspecialist vid Botaniska trädgården. Att reda ut de olika växternas ursprung är också något som tar enormt mycket tid och arbete, fortsätter han.

Resultatet av Björn Aldéns arbete och engagemang kan ses i Svensk kulturväxtdatabas (SKUD) som blev tillgänglig över nätet år 2004. SKUD innehåller drygt 150 000 vetenskapliga och hortikulturella namnposter. Det är ett nationellt referensverktyg för alla som arbetar med kulturväxter. Databasen med växtnamn uppdateras kontinuerligt.

Björn Aldén är en av huvudförfattarna till boken Våra kulturväxters namn, ursprung och användning som gavs ut 2009. Boken innehåller mer än 50 000 vetenskapliga, hortikulturella och svenska namn. Det är en nationell namnstandard för korrekt namnsättning av våra kulturväxter. Boken kompletterar databasen genom att vara en fast referens som kan användas under många år.

En stor nyhet är att alla släkten har fått svenska namn. Det är EU som kräver svenska namn i lagtexter och förordningar. Och för alla som inte är specialister är det ju självklart att vilja ha svenska växtnamn.
− Vi har samarbetat med språkvetare på Språkrådet, berättar Björn Aldén. Alla svenska släktnamn slutar på "släktet". Det är klart, entydigt och accepterat av språkvetare och myndigheter.

Alla svenska namn på kulturväxter som föreslås behandlas slutligen av Svenska botaniska föreningens namngrupp där Björn Aldén är en av representanterna. Dessutom ingår han i den Internationella Kommittén för Kulturväxtnomenklatur (under IUBS) som reglerar hur våra kulturväxter namnsätts genom International Code of Nomenclature for Cultivated Plants (ICNCP).

Björn Aldén

Pensionerad vetenskaplig intendent i Botaniska trädgården.
Kontakt: bjorn.alden@vgregion.se


Senast uppdaterad: 2017-03-01 10:17