4. Vad bryts ner och vad blir kvar?
Laboration 4
Låna kompostväskan och du kan hålla lektionen själv i Botaniska trädgårdens
demonstrationskompost.
Boka kompostväskan
Syfte
Du ska ta reda på vad som händer med olika sorts material som får ligga i jorden några månader. Vilket bryts ner snabbast? Vilket finns kvar? På så sätt får du också reda på vad som händer med saker som kastas i naturen.
Det här behöver du
Planka (cirka 1 meter lång), hammare, småspik, olika typer av skräp till exempel ett halvt bananskal, papper, en ballong, en kapsyl av aluminium, olika sorters plast, blekt och oblekt papper, syntettyg, bomullstyg, glasspinne, löv, galvaniserad och ogalvaniserad spik.
Försök att ha med både material som du misstänker är svårpåverkade och
lättpåverkade.
Gör så här
Häfta fast olika sorters skräp på brädbiten. Rita en enkel skiss över plankan och anteckna noga var skräpet finns (mät t ex antal cm från kanterna) och hur stort det är. Experimentet kan startas under alla årstider utom under vintern. Ta med plankan till en lövskog (eller lövdunge i barrskog) och skrapa undan löven så att
jorden kommer fram. Lägg plankan på jorden med sakerna nedåt och skyffla tillbaka löven så att plankan täcks.
Besök plankan en gång i månaden(när det är snöfritt) och titta vad som hänt, men
försök att lägga tillbaka plankan precis som den låg. Anteckna och fotografera varje gång.
Ungefärlig tidsåtgång: 1–9 månader. Alla årstider lämpliga men starta inte på vintern.
- Vilket material bryts ner snabbast?
- Vilket finns kvar?
