Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

2.Vad sker i komposten?

Vad är det som händer i komposten egentligen?

Laboration 2

Låna kompostväskan och du kan hålla lektionen själv i Botaniska trädgårdens
demonstrationskompost. 

Boka kompostväskan

Syfte

Är det samma temperatur inuti en kompost som utanför? Denna laboration  lämpar sig bäst som lärarledd då temperaturmätning sker i en kompostlimpa och resonemang kring detta behövs.

Det här behöver du

  • Kompostväskan (innehåller bland annat termometrar)
  • Papper och penna

Gör så här

Mät temperaturen i kompostlimpan genom att sticka ner termometern. Gör ett antal mätningar på olika ställen, på olika djup och resonera kring temperaturen.
Anteckna djupet och temperaturen. Resultatet kan ritas upp i ett diagram i skolan.

Att diskutera

Varför blir det varmt?

När bakterier jobbar (äter/"bryter ner"/spjälkar växtdelar till små  beståndsdelar/molekylform) bidrar deras ämnesomsättning och cellandning till att temperaturen höjs och kan det bli 50-60 grader varmt! Då dödas de flesta ogräsfröer och organismer som orsakar sjukdomar. Därför är det bra med antingen en stor kompost eller en värmeisolerad, särskilt om du ska fylla på matavfall även på vintern.


Vad bildas när organismerna - smådjur, svampar, bakterier - äter?


Växterna använder solljusets energi för att ta upp koldioxid från luften och bilda sockermolekyler. Detta förlopp kallas för fotosyntes och sker i växtens celler med
hjälp av det gröna färgämnet klorofyll.

Fotosyntesen: solljus + koldioxid + vatten ---> socker + syre
solljus + 6 CO2 + 6 H2O ---> C6H12O6 + 6 O2

Det som sker i djurens kroppar kallas cellandning och är fotosyntesen baklänges.

Cellandningen: socker + syre koldioxid + vatten + energi

När ett djur äter en växt går energin över till djurets kropp. Energin i sockret omvandlas till värme eller rörelseenergi i djuret. Det kan också bli till en fettreserv
eller göra att djuret växer. När djuret dör och bryts ner, dvs äts upp av smådjur, svampar och bakterier, återgår koldioxiden till atmosfären.

Är det någon temperaturskillnad på en ny och gammal kompostlimpa och i så fall varför?

Aktiviteten är högst i den nya kompostlimpan då det finns mest att äta där, nedbrytningshastigheten är större på nya växtdelar om komposten tillförs syre och
vatten i lagom mängd. I komposten sker i princip samma sak som i och på marken i naturen; det döda växtmaterialet bryts ner av markens organismer (svampar, bakterier, maskar, småkryp) och bildar ny näringsrik och vattenhållande humus. I naturen sker detta utspritt över den mark där växternas rötter finns och kan ta upp näring. Så kan vi med fördel göra i trädgården också. Löv, gräsklipp och fallfrukt är t ex utmärkt gödsel för gräsmattan. Fördelen med komposten är att vi kan samla "skräpet", påskynda nedbrytningen och bestämma var vi vill ha näringen.

Illustration på hur energins kretslopp ter sig i naturen


Energi kan inte förstöras bara omvandlas!


Senast uppdaterad: 2019-11-28 14:27