Köttätande växter
Växter som äter djur! Är det sant eller science fiction? Inne i Disahuset hittar du flera fascinerande växter som fångar djur för att äta upp dem. Förmågan att ta tillvara på näring från bytesdjur har uppkommit flera gånger under evolutionen och idag känner man till över 600 arter.
Köttätande växter finns över nästan hela världen undantaget öknar och arktiska miljöer. De behöver inte fånga djur för att överleva men de är inte särskilt konkurrenskraftiga i näringsrika miljöer och slås därför lätt ut. De har ofta ett mindre rotsystem och i kombination med att de omvandlat vanliga fotosyntetiserande blad till fångstblad har de en minskad förmåga till vanligt näringsupptag. Däremot kan de leva på näringsfattiga marker som torvmossar där andra växter inte klarar sig just tack vare att de kan ta upp näring på annat sätt.
Venusflugfällan med sina hår som när bytet vidrör stänger fällan.
Gemensamt för de köttätande växterna är att bladen på olika sätt omvandlats för att kunna lura och fånga bytesdjur. De finns aktiva fällor som venusflugfällan (Dionaea muscipula) där bladen slår ihop och passiva fällor som flugtrumpeter (Sarracenia) och kannrankor (Nepenthes) där djuren ramlar ner i stora bägare. Tittar man på sileshår (Drosera) och tätört (Pinguicula) som växer vilt i Sverige är deras lösning klisterfällor där djuren fastnar och rullas in innan de bryts ner. De vattenväxande förunderliga bläddrorna (Utricularia) har små undervattensblåsor till fällor som bygger på undertryck, de fångar mycket små vattenlevande organismer både djur och växter.
Sileshår som fångar sina byten med klister och rullar sedan ihop sig.
Faktum är att hos de flesta köttätande växter sker en stor andel bifångst så som pollen eller mikroalger. Den huvudsakliga födan är annars insekter men även leddjur, grodor och små gnagare kan hittas i fällorna. Vissa arter av kannrankor fungerar som toalett för fladdermöss och smågnagare, djuren får nektar som sitter i locket och under tiden de äter bajsar de ner i kannan och växten kan sen ta upp näring från deras avföring. Titta på några av våra kannrankor visst ser de nästan ut som toaletter?
Kannranka i genomskärning. Vätskan full av enzymer löser upp de byten som växten fångar.
Många av de köttätande växterna har vackra och långa blomställningar. Anledningen till att så många arter har blommorna på långa skaft är att de inte vill riskera att pollinatörerna fångas i fällan. Andra strategier är att ha fångstbladen aktiva en tid på året och blomma på en annan tid, att ha pollinatörer som är så stora att de inte riskerar att fångas, eller som bläddrorna att ha blomman över vattnet och fällorna under vattnet.
Sileshår har sin blomställning långt ifrån bladen där de fångar sina byten.
