Georgien 2017
-
Kaukasus
-
Carpinus orientalis
-
Celtis caucasica
-
Stäppskog med Carpinus orientalis
Under 2017 genomfördes ett flertal expeditioner till Georgien och södra Kaukasus av trädgårdens vetenskapliga intendent Henrik Sjöman. Syftet var att där studera den fantastiska mångfalden av spännande och odlingsvärda träd och buskar. Fältexpeditionerna genomfördes tillsammans med andra forskare och trädgårdsmästare från Tbilisi Botaniska Trädgård och Tbilisis Universitet.
Kaukasus
Bergskedjan Kaukasus fungerar nästan som en länk mellan Europa och Asien genom sin position mellan Svarta havet och Kaspiska havet. Många europeiska arter har sin östligaste utbredning i denna region medan många asiatiska arter har sin västligaste existens här, vilket gör området väldigt artrikt och unikt.
Bergskedjans höga höjd, med toppar över 5000 meter över havet, medför att många olika typer av vegetationssystem finns att uppleva här – från alpina ängar ovanför trädlinjen i hög terräng till varma heta stäppskogar på lägre altitud. Även i öst-västlig riktning varierar klimatet stort i Georgien – från subtropiska förhållanden nära Svarta havet, med teodlingar i sluttningarna, till ökenområden i landets östra del.
Denna variation i klimat gör Georgien till en av de mest artrika regionerna i östra Europa. Klimatet påverkas så klart också av hur långt ifrån Svarta haven eller hur många meter över havet man befinner sig.
Forskning
På botaniska Trädgården i Göteborg pågår ett intensivt arbete med att studera växter som naturligt upplever dels förhållanden som vi redan har idag i Sverige, dels riskerar att få i framtiden, eftersom mycket tyder på att klimatet kommer att bli allt varmare och torrare.
Genom att studera naturliga växtmiljöer med ett för oss framtida klimat är det möjligt att se vilka arter och vilket genetiskt material av exempelvis träd och buskar som vi måste börja lära oss använda och odla.
Innan fältarbetet i Georgien kunde påbörjas genomfördes olika beräkningar och datamodelleringar som visade vart i Georgien och i södra Kaukasus vi redan idag kan finna ett framtida klimat för Sverige och västra Europa. Utifrån dessa beräkningar kunde nyckelområden identifieras där vi sedan genomför detaljerade fältstudier. Där studerades arter och ekotyper som naturligt utvecklat kapacitet att växa under dessa relativt tuffa förhållanden men ändå utvecklats till vackra och långsiktigt hållbara växter.
Framtida träd
Projektets huvudinriktning var att studera vilka framtida stadsträd för Sverige och västra Europa som skulle kunna komma från Georgien. Utifrån ovan nämnda beräkningar har studier genomförts främst i varma och torra stäppskogar i centrala och östra Georgien. Där upplever skogarna varma och torra somrar och torra och riktigt kalla vintrar – förhållanden som nästan är identiska med dagens och framtidens innerstadsmiljöer i exempelvis Göteborg eller Stockholm.
Dels finner vi här i dessa varma stäppskogar, välkända arter såsom vanlig avenbok (Carpinus betulus) och bergek (Quercus petraea), dels återfinns mer ovanliga arter såsom kaukasisk zelkova (Zelkova serrata), orientalisk avenbok (Carpinus orientalis) och kaukasisk bäralm (Celtis caucasica). Att studera och eventuellt samla redan välkända arter, odlade eller vildväxande i Sverige, är viktigt då det genetiska materialet av exempelvis vanlig avenbok är av ett annat genetiskt ursprung i Georgien än det som återfinns i Sverige. Det genetiska materialet från Georgien har utvecklat starka strategier att hantera varma och periodvis riktigt torra förhållanden, vilket vårt svenska material inte behövt göra. Mycket av det arbete som genomförs idag kring selektion av framtida träd handlar om att finna ett genetiskt material med rätt ursprung.
Kaukasus i Botaniska trädgården
Idag finns det en stor och imponerande samling av växter i trädgården från Kaukasus De kommer från många tidigare insamlingsresor och fröutbyten med botaniska trädgårdar från regionen. När man ser dessa växter frodas i trädgården inser man att Kaukasus är ett område som levererar många fina och uppskattade växter för svenska trädgårdar. Vi hoppas att vi i framtiden kan utveckla samlingen ännu mer, och även se mindre trädbestånd i arboretet med ursprung från Georgien och Kaukasus.
