Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Här sammanställs frågor som kommit in från skolorna som deltar i projektet Så vilda! och som forskare svarar på. Svaren hittar du på vår instagram men finns även sammanställda här.
Svar: Alla växter och andra organismer hänger ihop i en stor livsväv, där allt är sammankopplat och beroende av varandra.
Svar: Djuren ni har sett på humlorna är kvalster och de kan liknas vid små ljusa gryn som sitter samlade på humlornas kroppar. De allra flesta av dessa kvalster är helt ofarliga för humlorna.
Svar: Ämnen som avges från kronbladen eller pollenkornen doftar gott och kan vara av många olika slag.
Det är ungefär som att vi tycker äpplen doftar och smakar bra och har tyckt det sedan vi var så små att vi inte kommer ihåg när vi började tycka det.
Svar: Blomfärgerna beror på olika kemiska substanser som finns i blommorna. Olika färgämnen skiljer sig i sin kemiska sammansättning och har ofta en viktig funktion i växten utöver att locka till sig pollinatörer.
Svar: De getingar som kommer till saftkalaset är en grupp på drygt tio vanliga arter i Sverige som tillhör de sociala getingarna. De är inte sociala i den betydelsen att de besöker saftkalaset för att de är väldigt förtjusta i glada och festliga tillställningar.
Svar: Att sätta namn på saker omkring oss är ett sätt att kunna prata och kommunicera om dem. På så sätt har också växterna fått sina namn. Eftersom det finns många språk och dialekter, har ofta samma växt fått flera olika namn.
Svar: Olika växtgrupper har utvecklats och anpassats till olika förhållanden. I vissa miljöer är hotet att bli uppäten stort, t.ex. av insektslarver eller av betande djur. En typ av försvar mot detta är att vara giftig...
Svar: Att "äta" det vill säga få i sig näring, måste ju alla, både människor, djur och växter.
Men de flesta växter kan bara suga upp sin näring genom rötter eller genom klyvöppningarna i bladen där de får in växters viktigaste "mat": gasen koldioxid!
Svar: Orkidéer är en stor familj med många olika växtsätt. Vissa orkidéer växter som epifyter, uppe på träd och stenar, dessa behöver nästen ingen jord. De växer så för att få mycket solljus.
