Kompost och kretslopp

I komposten sker i princip samma sak som i och på marken i naturen: det döda växtmaterialet bryts ner av markens organismer (svampar, bakterier, maskar och småkryp) och bildar ny näringsrik och vattenhållande jord. Hur fungerar en kompost? Vi funderar över vad man kan kompostera, hur man komposterar och varför. Vi undersöker nedbrytarna med luppar och bestämningsnycklar och studerar deras levnadssätt. Vi tar också reda på varför det är varmt inne i en kompost.

Lektionsupplägg

maj till okt
F-6
80 min
Kopplingar till Lgr 11

Biologi

Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 1–3

Året runt i naturen

Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Metoder och arbetssätt

Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

I årskurs 4–6

Natur och samhälle

Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.

Biologins metoder och arbetssätt

Enkla fältstudier och experiment.
Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.

Kemi

Undervisningen i kemi ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 4–6

Kemin i naturen

Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.

Kemin i vardagen och samhället

Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.

Senast uppdaterad: 2019-11-20 13:32