Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

7. Vad gör maskarna i komposten?

Laboration 7

Låna kompostväskan och du kan hålla lektionen själv i Botaniska trädgårdens
demonstrationskompost. 

Boka kompostväskan

Syfte

Ta reda på vad daggmaskarna gör nere i jorden.

Det här behöver du

Stor, genomskinlig glas- eller plastburk, matjord (två olika grovlek) och sand, olika vissna löv, äppel- och potatisskal, lite rivna morötter. 3-5 daggmaskar (beroende på storlek av burken). Daggmaskar hittas i lövskog, i en kompost, i skolans rabatter eller under stenar.

Ungefärlig tidsåtgång

1-3 dagar. Lämplig årstid är maj-okt.

Gör så här

  • Häll fuktig jord, gärna blomjord, några cm upp i burken och jämna till ytan.
  • Häll på ett tunt lager sand, ca 0,5 cm.
  • Häll ytterligare några centimeter fuktig jord ovanpå sandlagret och jämna till ytan, därefter ca 0,5 cm sand igen.
  • Häll slutligen återigen några cm jord. (Burken har nu totalt 3 mörka lager jord och däremellan 2 tunnare ljusare lager sand).
  • Placera nu olika sorters löv på ytan och lägg i daggmaskarna.
  • Skär några tunna äppelskivor och blanda dessa med potatisskal, lite rivna morötter. Lägg detta ovanför löven och maskarna.
  • Häll på ungefär 2 matskedar vatten eller mer om jorden inte är så fuktig.
  • Täck nu över boet med en plastpåse eller ett lock, lämna en liten springa för genomluftning. Placera burken mörkt, t ex i ett skåp, eftersom maskarna vill ha samma ljusmiljö som nere i marken.

För att experimentet ska bli så tydligt som möjligt är det bra om sandringarna är så jämna som möjligt. Det är dock viktigt att inte packa de olika lagren för hårt

Vad gör daggmaskarna?

Se till att fuktigheten hålls på en lagom nivå i ditt maskbo. Vänta 1-3 dagar innan du tittar efter vad som hänt. Anteckna vad som hänt och rita av din maskburk vid start och efter cirka en vecka. Skriv ner vad maskarna gör och vad de behöver för att leva och må gott! När daggmaskarna äter sig fram genom jorden bildas gångar. På så sätt blandas jorden om ordentligt och marken blir genomluftad, vilket är väldigt viktigt för många växter och djur.

Daggmask

Det finns 15 olika arter av daggmaskar i Sverige. En del av dem kan bli upp till 30 centimeter långa. Daggmasken gillar när det är fuktigt och mörkt och håller sig mest i jorden där den grävt ett långt gångsystem. Daggmasken andas med huden och måste vara fuktig hela tiden. På natten kryper daggmasken upp till ytan och drar ner löv och andra växtdelar i jorden som den sedan äter. När det har regnat fylls maskarnas gångar med vatten och många daggmaskar kryper då upp på marken. Där blir de ett lätt byte för grävlingar, fåglar och andra djur som gärna äter mask.

En daggmask är både hona och hane på samma gång, en hermafrodit. Den kan inte para sig med sig själv utan måste leta upp en annan daggmask. Ur äggen kryper det ut en liten daggmask som ser likadan ut som sina föräldrar. Daggmasken är jätteviktig i naturen eftersom den luftar och blandar om jorden. Växternas rötter söker sig ofta ner i daggmaskens underjordiska gångar.

På en åker på 10 000 kvadratmeter, en yta stor som en fotbollsplan, kan det finnas mellan ett halv och två ton daggmaskar!


Senast uppdaterad: 2019-11-28 15:02