Glimsläktets hemligheter
Hur och varför har mångfalden av arter utvecklats? Och vad är egentligen en art? Det är frågor som Bengt Oxelman, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, vill besvara. Med hjälp av DNA-studier beskriver han glimsläktet (Silene) i familjen nejlikväxter.
Hittills har forskare undersökt små delar av arternas DNA (arvsmassa) för att försöka förstå hur olika arter är släkt med varandra och hur de har utvecklats. Spännande ny teknik gör det nu möjligt att få fram fullständig information om växternas gener.
− Teknikutvecklingen gör att det finns enorma möjligheter för nya upptäckter, berättar Bengt Oxelman. Att skilja mellan olika arter är till exempel ofta svårt och hur artbegreppet ska definieras är oklart. Med den nya tekniken är det möjligt att testa artgränser på ett helt nytt sätt.
Bengt Oxelmans målsättning är att samla kunskap om och beskriva alla arter inom glimsläktet (Silene). Han utvecklar också en databas för att samla all denna nya kunskap och därigenom göra den lätt tillgänglig. Dessutom är han mycket intresserad av hur arter definieras och vill gärna utveckla en metod för att enkelt kunna skilja olika arter åt.
− I glimsläktet (Silene) ingår ungefär 700-800 arter och här finns mycket att utforska, säger Bengt Oxelman. En grupp inom glimsläktet har länge intresserat forskarna eftersom de är enkönade och har könskromosomer. Annars är de flesta växter tvåkönade, det vill säga samma blomma har både ståndare (hanlig del) och pistill (honlig del).
Ett annat forskningsprojekt handlar om samspelet mellan växt, pollinatörer och parasiter. Många arter inom glimsläktet blommar på natten och doftar väldigt gott för att dra till sig nattfjärilar som kan pollinera blomman.
− Märkligt nog är en sådan nattfjäril samtidigt parasit då fjärilens larver äter blommans frukt, berättar Bengt Oxelman.
För att kunna göra DNA-studier räcker det oftast med en liten bit av en torkad växt. Bengt Oxelman använder ofta herbariet vid Institutionen för biologi och miljövetenskap. Här finns bland annat några oerhört värdefulla exemplar från glimsläktet insamlade i Afghanistan och Iran. Det var Per Wendelbo, prefekt i Botaniska trädgården 1965-1981, som samlade dessa under sina resor.
För vissa studier krävs levande växtmaterial. Därför får Bengt Oxelman hjälp av Botaniska trädgården att odla flera arter av glimsläktet i växthusen. Bland annat odlas fröer som nyligen samlades in av kollegor i Iran. Bengt Oxelman ska undersöka arvsmassan från dessa hittills dåligt kända arter.
Bengt Oxelman talar entusiastiskt om vikten av systematik och en bred kunskap om växtriket.
− Vi vet ju inte på förhand vilken kunskap som kan visa sig extra värdefull, säger han. Det roligaste med att forska tycker han är att helt fokusera på en grupp arter, studera växterna och fundera över deras historia.
Fakta Systematik
Systematik handlar om att förstå hur arter och grupper av arter har utvecklats genom tiderna och hur de är släkt med varandra.
Taxonomi är den del av systematiken som beskriver organismer, organiserar dem i klassificeringssystem och ger dem vetenskapliga namn.
Bengt Oxelman
Kontakt: bengt.oxelman@bioenv.gu.se
