Bättre pollenprognoser ökar allergikers livskvalitet
Ungefär en femtedel av alla svenskar lider av pollenallergi. Åslög Dahl, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, vill förbättra pollenprognoserna för att underlätta deras vardag.
Antalet pollenallergiker har ökat kraftigt sedan 1970-talet. Pollenallergi innebär inte bara rinnande näsa och kliande ögon utan hela kroppen påverkas. Trötthet, irritation och koncentrationssvårigheter är vanligt.
Åslög Dahl är ansvarig för Pollenlaboratoriet vid Göteborgs universitet som har mätt pollenhalter i luften sedan 1975. Under pollensäsongen börjar hon varje arbetsdag vid mikroskopet och tittar på det pollen som samlats in i pollenfällor vid fem olika stationer i södra Sverige. Hon och hennes kollegor identifierar och räknar mängden pollen från ungefär 30 olika arter.
De analyserade pollenmängderna används för att rapportera pollensituationen till allmänheten och vården och för att göra pollenprognoser för de kommande 2-3 dagarna.
− Bra prognoser är viktigt för att allergiker ska kunna förebygga besvär genom att använda läkemedel, men inte behöva medicinera i onödan, säger Åslög Dahl. Dessutom hjälper det allergiker att planera sin vardag, till exempel undvika träning utomhus vid höga pollenhalter. En ökad medvetenhet om vad som orsakar den egna allergiska reaktionen är också viktig.
Det är mycket att ta hänsyn till när en pollenprognos ska göras.
− Väder och klimat påverkar både växternas blomningstid och pollenmängd, berättar Åslög Dahl. Regn kan tvätta rent atmosfären. Vindriktningen är också viktig eftersom pollen kan spridas långt i luften.
Åslög Dahls forskning handlar om att göra pollenprognoserna ännu bättre. Ett forskningsprojekt handlar om kombinationen av pollen och luftföroreningar som båda har negativa hälsoeffekter.
− Höga halter av luftföroreningen marknära ozon under pollensäsongen kan till exempel förvärra effekten av pollen och öka läkemedelsförskrivningen, säger Åslög Dahl.
Hon poängterar hur viktigt samarbetet mellan biologi och medicin är för att öka förståelsen för pollenallergi. Just nu pågår en studie där 90 gräsallergiska barn har fått föra symtomdagbok. Dagböckerna har sedan jämförts med aktuella pollenhalter.
− Resultaten visar att när pollenhalten överstiger ett kritiskt värde får barnen förvärrade symtom och livskvaliteten försämras, berättar Åslög Dahl. Sådana tröskelvärden kan vi använda när vi gör prognoser och utfärda varningar.
Både växternas blomningstid och pollenmängd kan ändras ifall klimatet ändras. Hur växterna reagerar på klimatförändringar och vad det innebär för pollenallergiker är ytterligare ett av Åslög Dahls forskningsintressen.
− Jag går ofta en promenad i Botaniska trädgården för att registrera hur långt olika arter har kommit i sin blomning, berättar hon.
Åslög Dahl
Forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet. Disputerade 1990, men har arbetat med pollenanalyser och forskning sedan 1978.
Kontakt: aslog.dahl@bioenv.gu.se
