Örtagården
Här odlas både krydd- som medicinalväxter, många av dem med en fascinerande kulturhistoria. I Örtagården ligger också ett litet lusthus från 1700-talet. Det ägs och förvaltas av Röhsska museet.
Anläggningen är uppbyggd med kalksten som grund och rabatterna har fått en friare komposition än vad som är brukligt hos örtagårdar i gemen. Stor vikt har lagts vid hur färg, form och höjd stämmer överens för att skapa en spännande attraktion med rika syn- och doftintryck.
Örtagården, som invigdes i augusti 2000, innehåller såväl gamla kryddklassiker som traditionstyngda medicinalväxter. Ändå finns här mycket som kanske inte ingår i det allmänna medvetandet.
Vinruta, till exempel, som en gång ansågs oundgänglig – hur ser den ut? Och varför står här en pampig flikrabarber? Svar: dess rot var för ca 150 år sedan kardinalmedlet mot förstoppning. Och till vad har hampflockel använts? Svar står delvis att finna på växtetiketterna i Örtagården, där respektive växts vanligaste användningsområden anges.
