Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.

Gå direkt till huvudinnehållet

Ökad skogstillväxt bromsar uppvärmningen av klimatet

Göran Wallin, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, mäter trädens upptag av koldioxid från luften. Hans forskning lär oss mer om hur klimatet påverkar skogen och hur skogen i sin tur påverkar klimatet.

Människans utsläpp av koldioxid gör att jordens klimat blir varmare. Träd tar upp koldioxid från luften för att använda i fotosyntesen. När träden växer lagras kolet från koldioxiden i stammar, grenar, blad/barr och rötter. Ökad skogstillväxt befriar därför atmosfären från koldioxid och kan bidra till att bromsa uppvärmningen av klimatet.

Under vissa förutsättningar kan skogsekosystemen istället ge ifrån sig koldioxid. Det kan bero på trädens ålder, klimatet, skötselåtgärder, insektsangrepp, med mera.
− För att kunna förutsäga om och hur mycket världens skogar kan bromsa uppvärmningen av klimatet är det viktigt att förstå hur trädens tillväxt påverkas av temperaturförändringar och tillgång till vatten och näring, säger Göran Wallin. Det är också mycket intressant för skogsindustrin och virkesproduktionen.

Barrskogarna som sträcker sig runt hela norra halvklotet utgör en tredjedel av jordens totala skogsyta. Dessa skogar har potential att ta upp och lagra en stor mängd koldioxid från atmosfären.

Under åtta år mätte Göran Wallin trädens upptag av koldioxid i ett skogsområde i norra Sverige. Vuxna granar inneslöts i varsitt växthus, så kallade kammare. I kamrarna ökades luftens temperatur och koldioxidhalt för att efterlikna framtidens klimat. Dessutom fick träden tillgång till olika mycket näring.

− Både förhöjd temperatur och koldioxidhalt i luften ökade upptaget av koldioxid, men trädens tillväxt ovan jord påverkades inte nämnvärt, berättar Göran Wallin. Det var tillgången till näring som hade störst betydelse för virkestillväxten.

Den här typen av experiment med mätningar som pågått oavbrutet under lång tid är mycket ovanliga. Resultaten används bland annat för att förbättra de modeller som förutsäger hur framtidens klimat kommer att påverka barrskogarna på norra halvklotet, och hur skogarna i sin tur påverkar klimatet.

Göran Wallin undersöker inte bara barrskogarna i norra Sverige. Han är nyss hemkommen från en fältresa i de hitintills dåligt undersökta skogarna i Rwanda.
− Tillsammans med kollegor i Rwanda jämför vi olika skogstyper och undersöker hur olika trädarters upptag av koldioxid påverkas av temperatur, säger Göran Wallin.

I framtiden vill Göran Wallin också studera träden i Botaniska trädgårdens Arboretum. Här finns ungefär 300 trädarter från hela världen med känt ursprung. Det är en enastående möjlighet att undersöka om träd från till exempel Asien reagerar annorlunda på temperaturförändringar jämfört med träd från Nordamerika.

Göran Wallin har så länge han kan minnas varit intresserad av växter. Snart utvecklades intresset också till effekter av föroreningar och klimatförändringar på naturresurser.
− Det roligaste med mitt jobb är att vara ute och lösa praktiska problem i fält och sedan använda resultaten för att forma ny kunskap, allra helst i samarbete med goda kollegor, berättar Göran Wallin entusiastiskt.

Fakta Fotosyntes

Fotosyntes är den process där gröna växter med hjälp av solens energi bildar kolhydrater av koldioxid och vatten.

Göran Wallin

Forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet. Disputerade 1990 och har sedan fortsatt forska inom biologi och miljövetenskap.
Kontakt: goran.wallin@bioenv.gu.se


Senast uppdaterad: 2017-03-01 11:16