Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Rensa luften med växter

  • Jenny Klingberg
    Bild 1 av 5
  • insamling
    Bild 2 av 5
  • Mätning
    Bild 3 av 5
  • beskärning
    Bild 4 av 5
  • lång sekatör
    Bild 5 av 5

Vilka trädarter är bäst på att filtrera bort luftföroreningar och på så sätt förbättra luftkvaliteten i städer? Mätningar i Botaniskas Arboretum ska ge svar på den frågan i ett forskningsprojekt med forskare från Botaniska, Göteborgs och Lunds universitet.

Rensa luften med växter – trädens betydelse för luftkvalitet i staden

Fler och fler människor flyttar till städer, där det är ett högt tryck på att förtäta bebyggelsen. Förtätning sker ofta på bekostnad av grönområden, men parker och annan grönska i städer bidrar med ekosystemtjänster som är viktiga för invånarnas välbefinnande. En sådan ekosystemtjänst är att stadens träd kan filtrera bort luftföroreningar och minska befolkningens exponering för skadliga ämnen i luften. Det saknas dock fortfarande kunskap om hur stor betydelse trädens förmåga att rena luften har. Det är också oklart vilka trädarter som är bäst på att ta upp luftföroreningar.

‒ I det här forskningsprojektet vill vi svara på frågor som: Hur mycket påverkar stadens grönska halten av luftföroreningar i stadsmiljön? Vilka träd renar luften mest effektivt? Hur bör stadens grönska vara utformad för att på bäst sätt bidra till filtreringseffekten? Sådan kunskap kan användas i bland annat stadsplanering, för att utforma hållbara städer, berättar Jenny Klingberg, forskare och miljöinformatör i Botaniska. 

Det finns ett bevisat samband mellan exponering för luftföroreningar och en ökad risk för sjukdomar i hjärt- och kärlsystemet och problem med luftvägarna. Framför allt partiklar är hälsoskadliga, men det är inte helt utrett vilka komponenter i luftföroreningspartiklarna som är mest skadliga. Partikelbundna PAHer (polycykliska aromatiska kolväten) misstänks stå för en stor del av effekterna. Bland PAH är bens(a)pyren (BaP) den mest cancerframkallande.

‒ Vi kommer att fokusera på att mäta PAHer i detta projekt, men även mäta luftföroreningen kvävedioxid (NO2) som överskrider tillåtna nivåer i många städer. Trafik en viktig utsläppskälla till både NO2 och PAH i tätorter, berättar Håkan Pleijel, professor vid Göteborgs universitet och projektledare.

Sommaren 2018 samlades blad och barr in från 12 olika arter i Botaniskas Arboretum. För att komma åt bladen högt upp i trädkronorna specialbeställdes en nästan 20 meter lång teleskopstång-sekatör i kolfiber från USA. Bladen och barren analyseras nu i labb för att ta reda på hur mycket luftföroreningar som har fastnat på dem. 

‒ Arboretet erbjuder en unik möjlighet att testa många olika trädarter med liknande miljöförhållanden och exponering för luftföroreningar. Vi kommer att lära oss massor om vilka arter som är bäst på att filtrera bort luftföroreningar från luften, säger Henrik Sjöman, vetenskaplig intendent i Botaniska och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp.

Forskningsprojektet ”Rensa luften med växter – kan urban vegetation minska exponeringen för PAH?” är finansierat av FORMAS. Projektet pågår 2018-2020 och leds av Prof. Håkan Pleijel vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet. Övriga medverkande forskare är docent Bo Strandberg vid Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lunds universitet, Dr. Jenny Klingberg och Dr. Henrik Sjöman vid Botaniska trädgården i Göteborg.


Senast uppdaterad: 2019-05-02 11:31