Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Japan & Ryssland 2018

  • vy
    Bild 1 av 7

    En vy över bergen i centrala Japan med vackra siluetter av Pinus densiflora till väster och Pinus parviflora till höger.

  • växt
    Bild 2 av 7

    Sommarblommande japansk konvaljbuske (Clethra barbinervis).

  • expedition
    Bild 3 av 7

    Ibland måste man svalka sig efter en dag i fält.

  • växt
    Bild 4 av 7

    Vacker nytillväxt av pilbladig magnolia (Magnolia salicifolia).

  • växt
    Bild 5 av 7

    Junimagnolia (Magnolia obovata).

  • växter
    Bild 6 av 7

    Rostvin (Vitis cognitae) i höstfärger tillsammans mer kurilerbambu (Sasa kurilensis).

  • vy
    Bild 7 av 7

    Vy över det vilda Kurilerna i östligaste Ryssland med en fantastisk mångfald av spännande och odlingsvärda träd.

Under sommaren 2018 genomförde Botaniskas Intendent, Henrik Sjöman, en omfattande studieexpedition i Japan och östra Ryssland för att bland annat studera magnolior i sina naturliga växtmiljöer. En ökad förståelse för hur de växer i naturen ger oss ovärderlig kunskap och guidning om hur vi ska använda dem i våra trädgårdar i Sverige.

Expeditionen genomfördes i samarbete med Sheffield University (England), Vladivostok Botaniska Trädgård (Ryssland) och Kyushu University (Japan).

Växters naturliga variation

Arter som har en stor geografisk utbredning har lokalt utvecklat unika egenskaper för att i det unika klimatet och under de unika växtförhållanden kunna konkurrera om resurserna och utvecklas framgångsrikt. Idag vet vi väldigt lite om hur stor skillnaderna är mellan olika populationer av samma arter beroende på från vilket klimat och växtförhållanden de härstammar från. När vi alltmer erfar ett förändrat klimat med varmare och periodvis torrare somrar blir denna kunskap särskilt viktig då vi alltmer måste veta vilket genetiskt material som är mest lämpat för ett mer utmanande klimat.

I Japan finns det många arter som har ett stort utbredningsområde i syd-nordlig riktning. I denna utbredning kan en och samma arter erfara många olika klimattyper, som mer varma och torra förhållanden i söder mot mer svala och fuktiga i norr. Under den fem veckor långa fältexpeditionen 2018 var just syftet att studera dessa arter som växer i olika klimattyper, för att på så sätt identifiera vilket ursprung som är mest lämpat för oss i Sverige och västra Europa.

Magnolior ekologiska strategier

I litteraturen är magnolior omnämnda som träd och buskar som är oerhört krävande beträffande markfukt och näring. Denna inställning medför att deras användning har begränsats till gynnsamma trädgårds- och parkmiljöer, där de med sina exceptionella säsongskvaliteter bidrar till denna växtgrupps stora uppskattning. När man sedan studerar hur många arter av magnolior växer i sina naturliga miljöer inser man att de kan hantera ett betydligt varmare klimat än man tidigare kanske insett. Av intresse är just de isolerade populationer av magnolior som evolutionärt har utvecklats i detta varma klimat och där utvecklat unika strategier för att hantera dessa förhållanden. Vid tester där man stressar träd för exempelvis varma och torra förhållanden är dessa genotyper betydligt tåligare än de som härstammar från svala och fuktiga miljöer. I tidigare selektionsarbete har man inte besvärat sig med att analysera detta perspektiv, men med framtida utmaningar, som till exempel ett varmare klimat, blir detta perspektiv avgörande.

Magnolia obovata

Den storbladiga junimagnolian (Magnolia obovata) är idag inget ovanligt träd för oss i Sverige. Vi vet att den får en framgångsrik utveckling och med sina stora blad och väldoftande sommarblomning är en verklig prydnad för såväl parkmiljöer som större trädgårdar. Arten har en imponerande stor utbredning i Japan – från Kyushu i söder till Hokkaido i norr, samt Kurilerna i östra Ryssland, norr om Japan. För denna studieexpedition valdes junimagnolian just för dess stora utbredning samt att den växer i många olika klimattyper. Detta gör den intressant att utvärdera och undersöka möjligheten att finna en mer lämplig typ för ett framtida klimat. I sin naturliga växtmiljö förekommer den i fantastiskt vackra skogsmiljöer med en enastående mångfald av andra riktigt odlingsvärda prydnadsträd såsom stewartior, lönnar, ädelgranar och körsbärsträd. 

Magnolia salicifolia

Pilbladsmagnolian är idag en relativt ovanlig art som vanligen endast återfinns i exklusiva växtsamlingar och i botaniska trädgårdar. Trots dess ovanliga existens i bland annat Sverige är det en spännande art med stor potential. Bland de vanligaste vårblommande magnolior som vi i Sverige odlar är det främst den japanska magnolian (Magnolia kobus) som vi har mest erfarenhet av. Pilbladsmagnolian blommar likt den japanska magnolian med vita blommor på bar kvist tidigt på våren. Skillnaden är att pilbladsmagnolian börjar blomma tidigare i sin ungdom och utvecklar många gånger ett mer välväxt träd jämfört med den japanska magnolian. Att försöka hitta magnoliaträd som inte bara levererar en vacker vårblomning utan även är en prydnad resten av året med ett formstarkt växtsätt, är något som vi på Botaniska är speciellt intresserade av. Det kan kanske också ge magnoliaträd ett större erkännande än att bara vara ett vårblommande träd.

Under fältexpeditionen 2018 studerades många olika skogsbestånd med pilbladsmagnolior. Syftet var dels att finna populationer som växer under förhållanden som gör den odlingsvärda för svenska förhållanden, dels studerades artens naturliga växtsystem. På det sättet kan vi lära oss mer om hur den vill växa och vilka krav och begränsningar den har, vilket är avgörande för hur vi ska odla den framgångsrikt i bland annat Botaniska trädgården.

Magnolior i botaniska trädgården

Idag har Botaniska en imponerande samling av magnolior från såväl Nordamerika som östra Asien. Vi kan på flera platser i trädgården samt i arboretet finna storväxta träd och buskage av en av naturens mest spektakulära växt med en blomning och bladstruktur som saknar motstycke. Vi hoppas efter denna studieresa kunna utveckla trädgårdens samling av magnolior ännu mer och då med ett genetiskt material som verkligen har framtiden för sig.


Senast uppdaterad: 2019-03-13 15:44