Skåda fåglar i Botaniska

rödhake
Rödhake


Skåda fåglar i Botaniska trädgården

Botaniska är en oas inte bara för människor. Den mosaikartade miljön med olika naturliga vegetationstyper och den varierade topografin kombinerat med de rena kulturmiljöerna, med massor av olika växter – gör botaniska trädgården till ett eldorado också för fåglar.

 

150 olika fågelarter

Trädgården uppmärksammas mer och mer som ett givande besöksmål för den fågelintresserade. Mer än 150 arter har hittills inrapporterats från området. Under vintern drar fågelmatningen till sig fåglar, som kan studeras på bekvämt avstånd. Men den som har kikare upplever naturligtvis ännu mera. Skolklasser kommer regelbundet hit för att studera fågellivet och lära sig att känna igen de vanligaste arterna. Till matningen i Vitsippsdalen nära Landeriträdgården söker sig många olika arter – de flesta välbekanta. Här finns regelbundet skata, kaja, kråka, tamduva, ringduva, gråsparv, pilfink, talgoxe, blåmes, nötväcka och koltrast. Men här visar sig också större hackspett, björktrast, grönfink, bofink, rödhake och entita. Har man tur kan domherre eller t.o.m. stenknäck dyka upp. 

 

Vintermatning

id matningen i barrträdssamlingen och ovanför komposten ses inte sällan svartmes, liksom ibland grönsiska, nötskrika och kungsfågel. Ibland drar gäng av stjärtmesar runt i området. Det händer att de går på talgbollar. På impediment (skräpmark) nära Vitsippsdalen ses ibland den snygga steglitsen. I alar och björkar i samma område kan både grönsiskor och gråsiskor hålla till. Småfåglarna tilldrar sig också intresse från sparvhöken och t.o.m. duvhöken, som ses relativt regelbundet vintertid i trädgården.

 

Berguv och kattuggla

Framför allt vintertid har också den mäktiga berguven, vår största uggla, synts till åtskilliga gånger. Vår minsta uggla, sparvugglan, är en annan regelbunden, men ibland kortvarig, vintergäst i bl.a. Vitsippsdalen. Kattugglan häckar där regelbundet. Vitsippsdalens många murkna träd är kök för fyra hackspettarter. Den idag allt ovanligare mindre hackspetten häckar där också.

 

Sidensvans och korsnäbb

Så länge frukter finns kvar på våra prydnadsträd och buskar om vintern kan flockar av sidensvans dyka upp.  Verkligt exklusiva är korsnäbbarna, i folkmun ibland benämnda nordens papegojor, som ses varje vinter. Den mindre korsnäbben är talrikast. På senare år har setts mer och mer av bändelkorsnäbb, en nordöstlig art som är specialist på lärkfrön. Vintertid drygar de dock ut sin föda med frukter och frön från t.ex. hagtorn, rönnar och prydnadsaplar. Det kan alltså var skäl att stanna upp och titta efter om man råkar gå förbi ett träd med kvarsittande frukter. Kanske sitter där en vacker, tegelröd fågel med kraftig näbb.

 

Vårsång

Fågelsången under april och maj är mäktig när medel- och lågdistansflyttarna återvänder. Bland de första insektsätarna att dyka upp i april är sädesärla, järnsparv (som även gillar mask), trädpiplärka och gransångare. De följs av bl.a. lövsångare, grönsångare, svarthätta, ärtsångare och svartvit flugsnappare. Trädgårdssångarens pladder hörs ofta mot slutet av perioden.

 

Sommar i Änggårdsbergen

Då och långt in på sommaren kan man i Änggårdsbergen höra nattskärran. Änggårdsbergens Naturreservat, som utgör en del av Botaniskas skötselområde, är alltid värt ett besök. Här ute finns regelbundet trädlärka och i Finnsmossen och Axlemossen häckar smådopping. Ljunghedens öppna marker kan ofta vara givande att besöka för den fågelintresserade. Under höststräcket kan nästan vad som helst dyka upp här.

 

Håll korpgluggarna öppna

Bland observationer av ovanligare fåglar här ute kan nämnas större piplärka, rödstrupig piplärka, ringtrast, tretåig hackspett, tallbit, hökuggla, tjockfot, rosenfink, sommargylling och mindre flugsnappare. Kanske kan den art som en gång skjöts ihjäl här, nämligen en svarthakad buskskvätta – året var 1902 – åter dyka upp. Arten har nyligen börjat häcka på flera ställen i Sydsverige. Den anses vara ett exempel på den pågående klimatförändringen, som bl.a. medför att häckningsområden för flera fågelarter långsamt förskjuts norrut. Så håll korpgluggarna öppna när du besöker Änggårdsbergen - liksom för övrigt i hela Botaniska!

Björn Aldén, botanist och ornitolog

uiqt|wB&iovm|i5ozmmvH%vozmoqwv5{miovm|i5ozmmvH%vozmoqwv5{muiqt|wBiovm|i5ozmmvH%vozmoqwv5{miovm|i5ozmmvH%vozmoqwv5{muiqt|wBjw|ivq{si5|ziloizlmvH%vozmoqwv5{mjw|ivq{si5|ziloizlmvH%vozmoqwv5{m