Lökträdgården

Lökträdgården

Per Wendelbo var prefekt för Botaniska 1965-1981 och planterade lökintresset i vår trädgård. Han lade grunden till de förnämliga samlingar som fortlever och utvecklas idag. Den gamla lökträdgården rustades upp och återinvigdes 2006.

Under en tid dessförinnan genomgick anläggningen en radikal förvandling. Ett glastak har rests. Murar har rätats, putsats med olivgrönt kalkbruk och täckts av med rödrosig kinnekullekalk. Marken har belagts med grå kalkplattor och bäddarna har steriliserats och fyllts med ca 1.600 olika insamlingar av lök- och knölväxter. Här finns en av världens finaste kollektioner av vildinsamlade lök- och knölväxter. Många av dem har blivit föremål för forskning vid Göteborgs Universitet.

 

Glastaket över lökträdgården ger skydd mot den svenska sommarens regn. På det viset kan bevattningen styras efter de speciella krav lökväxter har för att trivas och överleva. Under lökträdgårdens glastak växer krokus (Crocus), tidlösa (Colchicum), tulpan (Tulipa), iris (Iris) och klocklilja (Fritillaria) för att bara nämna några klassiska lökväxter ur vår världsberömda samling.

 

En stor grupp lök- och knölväxter härstammar från lundmiljöer. De blommar tidigt på våren innan träden fått löv. Bristen på ljus under sommarens lövverksdunkel är anledningen till sommarvilan, inte brist på vatten. Lundmiljöer finns i de flesta områden med tempererat klimat. Vitsippan (Anemone nemorosa) är ett exempel på en lundväxt som är vanlig i Sverige. I lökträdgården kan du se mer sällsynta arter bland hundtandsliljorna (Erythronium), vårstjärnorna (Scilla), nunneörterna (Corydalis) och trebladssläktet (Trillium).

 

Läs mer om våra löksamlingar

 

Anläggningen har finansierats med bidrag från föreningen Botaniskas Vänner

uiqt|wB&iovm|i5ozmmvH%vozmoqwv5{miovm|i5ozmmvH%vozmoqwv5{muiqt|wBiovm|i5ozmmvH%vozmoqwv5{miovm|i5ozmmvH%vozmoqwv5{muiqt|wBjw|ivq{si5|ziloizlmvH%vozmoqwv5{mjw|ivq{si5|ziloizlmvH%vozmoqwv5{m