Gul skunkkalla

skunkkalla
(Lysichiton americanus)
 
Ett säkert och mycket spektakulärt vårtecken här i Botaniska är den gula skunkkallans uppdykande ur slam och dy. Den tillhör kallaväxterna (familjen Araceae) och dess vetenskapliga namn är Lysichiton americanus. Det är en växt som uteslutande trivs vid vatten och vi har just nu en hel koloni utefter bäcken i Rododendrondalen, alldeles intill huvudvägen.
 
Det första tecknet på dess ankomst är att en liten gul spjutspets sticker upp ur jorden. Det är skunkkallans hölsterblad, som snabbt växer till flera decimeters storlek. Inne i det sitter själva blomkolven med ett gytter av små tvåkönade och fertila blommor; ett arrangemang som vi känner igen från andra kallaväxter. Från blomkolven strömmar en odör som inte bara har gett växten dess svenska namn utan även lockar dit pollinerande insekter. I naturen behöver man nämligen inte lukta gott för att ha framgång i kärlekslivet.
 
 
Efter ett tag lossnar det vackra hölsterbladet; ett faktum som har gett släktet dess vetenskapliga namn – Lysichiton är grekiska och betyder ”med avfallande kläder”. I stället ökar tillväxten av de vanliga bladen, som sitter i rosetter vid basen och under sommaren uppnår sådana dimensioner (1–1,5 meter) att den en gång så nätta vårväxten förvandlas till ett grönt schabrak om hösten. Man måste med andra ord ha gott om utrymme för att den ska passa vid trådgårdsdammen.
 
Den gula skunkkallans naturliga växtplats sträcker sig utefter Stillahavskusten från centrala Kalifornien upp mot Alaska, med en del avstickare österut in på fastlandet. Olika indianfolk i detta område har använt bladen som förpackning för livsmedel, och den krypande jordstammen har i ångkokt skick i sig nyttjats som föda. Även ett visst medicinalbruk är känt.
 
 
Gul skunkkalla är den ena av två kända arter i släktet. Den andra är vit och – fastän härdig hos oss – ursprungligen från andra sidan Stilla Havet; den växer vild i Sibirien, Kina och Japan. Man kan förutsätta ett gemensamt ursprung från tiden före kontinentförskjutningarna. På svenska kallas den asiatiska arten för vit skunkkalla (Lysichiton camtschatcensis) och naturligtvis kan den inte i naturen få avkomma med sin amerikanska släkting. Men hos oss har det faktiskt hänt! I övre delen av Rododendrondalen växer en spontant uppkommen hybrid av de båda vilda skunkkallearterna, en ”gräddskunkkalla".
 
uiqt|wB&iovm|i5ozmmvH%vozmoqwv5{miovm|i5ozmmvH%vozmoqwv5{muiqt|wBiovm|i5ozmmvH%vozmoqwv5{miovm|i5ozmmvH%vozmoqwv5{muiqt|wBjw|ivq{si5|ziloizlmvH%vozmoqwv5{mjw|ivq{si5|ziloizlmvH%vozmoqwv5{m