Vad är en botaniska trädgård?

Scabiosa Lavender

En botanisk trädgård skiljer sig från en park genom sin uppgift att främja och bedriva forskning, utbildning, framtagning av nytt värdefullt växtmaterial, hortikulturell utveckling, naturvård och informationsverksamhet riktad till myndigheter och allmänhet.

 

Biologisk mångfald och rollen som genbank

En del av botaniska trädgårdens naturvårdande verksamhet är rollen som genbank, dvs att vara en levande samling av vilda växtarter och individer samt kulturformer, med syftet att bevara biologisk mångfald.

 

Begreppet biologisk mångfald definieras av FN som: variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung... detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.

 

Vi är beroende av den biologiska mångfalden och ekologiska processer, som fotosyntesen i de gröna växterna och pollineringen av växter, för att få mat, rent vatten och ren luft. Experter uppskattar att människan utarmar den biologiska mångfalden 1000 gånger snabbare än den naturliga processen.


Göteborgs botaniska trädgårds arbete

Släktet Dionysia innehåller ett femtiotal arter av kuddformiga släktingar till våra gullvivor. De blir ofta perfekt halvklotformiga och helt täckta av gula eller violetta blommor. De är med andra ord mycket vackra och odlingsvärda, men mycket svårodlade i de flesta klimat. I naturen lever de på lodräta kalkstensklippor i höga, torra bergsområden, framför allt i Iran, Afghanistan och Turkiet. Ibland utgör de den enda växtligheten där de finns, och är alltså extremt väl anpassade till sin miljö. Men, eftersom de bara trivs högst upp i de bergsområden de bebor, har de ingenstans att flytta vid en klimatförändring. Botaniska trädgårdens unika  Dionysia-samling, som finns i en stängd avdelning av våra växthus, kan då tillsammans med andra samlingar runt om i världen, fungera som en levande genbank att hämta material ur om man beslutar sig för att introducera Dionysior i nya områden med likartat klimat. Samma sak gäller förstås vissa av våra skandinaviska fjällväxter.

 

Påsköträdet är ett exempel där trädgården faktiskt varit med och räddat en art från utrotning. Den norske forskningsresanden Thor Heyerdahl samlade på 1950-talet frön från det sista exemplaret av påsköträdet som levde fram till 1962 på Påskön. Trädet i Botaniska härstammar från ett av dessa frön som Heyerdahl sände till Sverige. DNA-analyser har visat att arten finns i ytterligare drygt 10 trädgårdar, främst i Chile, men Botaniskas material är fortfarande unikt såsom det enda i världen med känd bakgrund. Botaniska deltar i projekt som syftar till att återinföra påsköträdet till Påskön, hittills med begränsad framgång.

 

Bevarar det västsvenska kulturlandskapet

Men biologisk mångfald och artbevarande handlar förstås inte bara om att odla exotiska växter i växthus. Faktum är att den ljunghed som finns i Änggårdsbergens naturreservat är något av det mest värdefulla som Botaniska trädgården ansvarar för. Det västsvenska kulturlandskapet med ljunghedar, lövängar och betesmarker är urgammalt och står för en stor del av den biologiska mångfalden i vår del av världen. Just dessa naturtyper har blivit extremt sällsynta och det är endast genom traditionell skötsel i form av bränning, slåtter, hamling och naturbete som en stor del av de arter som vi betraktar som typiska för vårt land har möjlighet att överleva.

 

Folkbildning

Botaniska trädgården arbetar alltså dels med att bevara hotade arter i sin naturliga miljö, men också att odla och visa upp och dem tillsammans med andra hänsyns- och skötselkrävande arter från en stor del av världen.
Läs mer om forskning och samlingar i Botaniska trädgården

uiqt|wB&rmvv%y5stqvojmzoH%vozmoqwv5{mrmvv%y5stqvojmzoH%vozmoqwv5{muiqt|wBiovm|i5ozmmvH%vozmoqwv5{miovm|i5ozmmvH%vozmoqwv5{muiqt|wBjw|ivq{si5|ziloizlmvH%vozmoqwv5{mjw|ivq{si5|ziloizlmvH%vozmoqwv5{m