Släktet Dionysia, dionysosvivorna

 Dionysia

Vivornas extremsportare

Dionysosvivorna är en grupp gullvivesläktingar som har anpassat sig till ett liv på lodrätta klippväggar, några rentav i grottmynningar. De utsätts för högintensivt ljus, hög UV-strålning, extrema temperaturskiftningar, hårda vindar och sommartorka. Sitt vatten finner de djupt i mikroskopiska bergsprickor på kalkberg. Vattenhushållningen i sådana lägen är en kritisk faktor som de hanterar genom sitt kuddformade växtsätt, vax-, luddtäckta eller klibbhåriga, aromatiska blad, och genom att undvika alltför exponerade lägen. I naturen hittar vi dem i Sydväst- & Centralasien, huvudsakligen i Iran och Afghanistan (enstaka arter växer i Turkiet, Irak, Oman, Pakistan, Tadjikistan, Uzbekistan).

 

Ett hotat släkte

De pågående klimatförändringarna gör Dionysia extremt sårbara – stigande temperaturer och torrare klimat stressar de högspecialiserade dionysosvivorna. De kan i princip bara fly uppåt och där berget tar slut utplånas de. Bevarandeprojekt med återplantering är inte möjliga. Återstår endast så kallat "ex situ" bevarande, det vill säga i odling vilket vår samling är ett strålande exempel på.

 

Vår samling

Botaniskas tradition inleddes under 60-talet genom vår dåvarande prefekt, Per Wendelbo, som var specialist på sydvästra Asiens flora och publicerade sin doktorsavhandling "A Monograph of the Genus Dionysia" 1961 där släktet omfattar 28 arter. I takt med att vägnäten i området förbättrats har nya arter upptäckts, så i "The Genus Dionysia, a synopsis and five new species" (2007) är Magnus Lidén uppe i 49 arter. En femtionde har nyligen beskrivits. Många av arterna har en ytterst begränsad utbredning, ibland bara kända från en klippa. Vi är förvissade om att nya arter kommer att upptäckas.

 

Vår samling omfattar 35-40 arter och används som referenssamling av bl. a. Magnus Lidén, Uppsala botaniska trädgård, som är dagens världsauktoritet på Dionysia. Göteborgs botaniska trädgård deltog under tidiga 2000-talet i två resor till Iran och fick vara med om upptäckten av fyra nya arter.

 

Botaniskt högvilt

Under våren täcks de svårodlade kuddarna av ett flor med gyllengula eller violetta, väldoftande blommor. De har en position som en av de största utmaningar en odlare kan ställas inför. En exklusiv skara av specialister i mellersta Europa och Storbritannien har sedan 1960-talet lyckats bevara cirka 40 arter i odling.

 

Förökning och odling i Botaniska

Dionysia är erkänt mycket svårodlade, en planta blir sällan äldre än tio år. Vi bevarar och utvecklar vår samling genom idogt sticklingsförökande och frekvent utbyte med andra specialister. För hemskördat frö måste vi ha exemplar av båda stifttyperna, en pensel med ett enda tillplattat hårstrå och en stadig hand.

 

Precis som hos vår svenska gullviva möter vi fenomenet "heterostyli", det vill säga olika individer har olika blomtyper - några har långa stift med korta ståndare, andra har korta stift med ståndarna närmre kronans öppning. Båda typerna föredrar pollen från varandra för att ge frön och undvika inavel.

 

Merparten av de kuddbildande arterna har kapslar med få, ganska stora, frön som delvis blir kvar i kuddarna efter mognad. Vad som sprider fröna över de lodräta, kala klippor de erövrar är ännu oklart. De mer storvuxna arterna ger rikligt med små frön som sprids med vind och väder.

 

De odlas i ett substrat som mest består av vulkaniska produkter, lergranulat och sand - planterade i lerkrukor sänkta i en sandbädd. Näring tillförs med vattnet. Även om många Dionysia tål kyla (ner till -15°C) håller vi samlingen frostfri och ger rejält med tillskottsbelysning. I samarbete med belysningsföretaget "Heliospectra", utprovar vi ny energisnål, högeffektiv LED-belysning med gott resultat.

 

I Göteborgs botaniska trädgård är det hortikulturelle intendenten Henrik Zetterlund som är specialist på Dionysia, han berättar varför släktet fascinerar honom:

− Naturligtvis det rent vetenskapliga, men också att det är de absolut mest svårodlade växterna man kan ägna sig åt när man arbetar med alpina växter. De växer också på väldigt spännande platser. Sist men inte minst är de ju så otroligt vackra!

Marika Irvine är trädgårdsmästare i Botaniska och ansvarig för förökningsavdelningen. Där arbetar hon bland annat med Dionysia.
Läs en intervju med Marika här

Dionysia sarvestanica

Dionysia sarvestanica


Dionysia curviflora

Dionysia curviflora


Dionysia zagrica

Dionysia zagrica


Dionysia freitagii

Dionysia freitagii

 

 Dionysia iransharii

Dionysia iransharii i Iran

 

Dionysia zetterlundi

Dionysia zetterlundi i Iran

 

Klippvägg i Irak

Klippvägg i Irak där Dionysia bornmuelleri hittats

 

uiqt|wB&iovm|i5ozmmvH%vozmoqwv5{miovm|i5ozmmvH%vozmoqwv5{muiqt|wBiovm|i5ozmmvH%vozmoqwv5{miovm|i5ozmmvH%vozmoqwv5{muiqt|wBjw|ivq{si5|ziloizlmvH%vozmoqwv5{mjw|ivq{si5|ziloizlmvH%vozmoqwv5{m