Biologiskt växtskydd
Biologiskt växtskydd innebär att man vid bekämpning av skadedjur använder skadedjurens naturliga fiender, såsom insekter, svampar, bakterier eller nematoder.
Forskning pågår över hela världen för att hitta effektiva sätt att bekämpa skadedjur biologiskt, eftersom fler och fler av dem blir resistenta (motståndskraftiga) mot kemiska bekämpningsmedel. Dessutom förbjuds allt fler kemikalier.
Ett bra exempel är den lilla brunsvarta nyckelpigan Cryptolaemus montrouzieri, som vi sätter in mot ullus. Den lägger sina ägg i ullusens äggsamlingar, och när larven kläcks sitter den mitt i maten och kan direkt börja äta. I våra varma och fuktiga avdelningar har detta fungerat bra. Cryptolaemus montrouzieri har förökat sig och vi har sett massor av larver som mumsar ullöss.
Våra erfarenheter
År 2008 gav vi ut en skrift, Biologiskt växtskydd – Erfarenheter från Göteborgs botaniska trädgård, där Åsa Kullin – trädgårdsingenjör och ansvarig för arbetet med biologiskt växtskydd i våra växthus – på ett lättfattligt sätt redogör för de rön som har gjorts här under cirka tio års tid. Skriften kan köpas i vår butik eller direkt från vårt förlag.
Situationen i växthusen
Vi kämpar med många olika skadeinsekter. Det gäller att snabbt sätta in nyttodjur, innan angreppen blir för stora. Före beställningen av nyttodjur måste man veta vilket skadedjur man har, så att rätt nyttodjur kan beställas. De är nämligen ofta specialiserade på en enda skadejursart. Vissa nyttodjur parasiterar på skadedjuren genom att lägga ägg i deras kroppar för att – när ägget kläcks – äta upp skadedjuret inifrån. Andra nyttodjur är predatorer och äter skadedjuren, deras ägg eller larver.
