Tropiska Orkidéer

Göteborgs botaniska trädgård förvaltar den största samlingen av tropiska orkidéer i Sverige. Det rör sig om ungefär 1 200 olika arter och kulturformer. De flesta viktiga och kända släktena är representerade, som Vanilla, Dendrobium, Cattleya, Bulbophyllum, Paphiopedilum och Disa. Här odlas även mindre kända men minst lika fascinerande orkidéer.

Orkidéhusen i Botaniska trädgårdens växthus

Botaniska trädgårdens samling av orkidéer finns i fyra växthus med olika klimat. Varmast och fuktigast är det i det tropiska Vanilla-huset. Lägsta temperatur under vintern är ungefär 20°C. I det varmtemperade Disa-huset är däremot vintertemperaturen bara 10 °C. Mellan dessa avdelningar finns Cattleya-huset och Dendrobium-huset där tropiska och subtropiska arter odlas.

Samlingarna

Botaniska trädgårdens orkidésamlingen började byggas upp i början av 1920-talet. Stommen i samlingen var plantor från Trädgårdsföreningen i Göte­borg, Bergianska trädgården i Stockholm, Botaniska trädgården i Lund och inköp från olika tyska och holländska kom­mersiella firmor. 1956 utökades samlingarna avsevärt med arter insamlade i Burmas regnskogar av den legendariske Francis Kingdon-Wards och Ingrid Alsterlund, assistent vid Göteborgs botaniska trädgård.

Fyra år senare gjorde Ingrid ytterligare en expedition till Burma och även till Thailand och fick med sig ett stor tillskott till växthusen. Samma år fick vi en samling thailändska orkidéer av Gunnar Seidenfaden, dansk diplomat verksam i Thailand. Hans huvudsakliga kollektion finns idag i Köpenhamns botaniska trädgård, och därifrån har vi under 2000-talet fått ett 60-tal dubbletter.

Under åren har samlingen utökats, dels genom egna insam­lingar i både Asien och Amerika, dels ge­nom intensiva kon­tak­ter med andra bota­niska trädgårdar, privat­perso­ner och kommersiella firmor världen över.

Syftet med orkidésamlingen

Mycket av växtmaterialet har ett känt vildur­sprung: var och när plantorna är insamlade och av vem. På grund av det har de ett stort vetenskapligt värde för forskningen. Sedan 1993 är alla orkidéer fredade och därmed inte tillåtna att samlas i det vilda, inte ens som frö. Vetenskapliga forskningsprojekt kan i vissa länder få insamlingstillstånd men då endast för specifika arter.

Ett exempel är flera arter ur det sydamerikanska släktet Hoffmannseggella, som kom till Botaniska trädgården för ett par år sedan genom trädgårdens botanist Alexandre Antonelli. Merparten av de 41 arter är så kallade mikro-endemer, dvs de är bara kända från mycket små bestånd och därmed akut hotade inför framtiden. Göteborgs botaniska trädgård har fått tillstånd från Brasilianska myndigheter att odla dem i bevarande- och forskningssyfte.

Värdefullt undervisningsmaterial

Ur pedagogisk synvinkel har orkidésamlingen ett stort värde som undervisningsmaterial för alla, från grundskoleklasser till universitetsstuderande och den intresserade i allmänhet. Med orkidéernas stora utbredning följer en rik variation i livsformer med anpassningar till skilda klimattyper. Vidare är deras mycket varierande, många gånger helt otroliga pollinationsbiologi och därmed fascinerande blombyggnad riktigt spännande.

Sist men inte minst har orkidéerna ett stort skönhetsvärde. Man kan gå runt och njuta av blomsterprakten och allehanda dofter och få en stor skönhetsupplevelse utan att tänka på vare sig pollination eller vetenskaplig forskning.

Orkidéernas hisnande sexualliv

Orkidéerna har med sina vackra blommor och sin väldoft alltid fängslat oss människor. Deras specialiserade anpassningar för att locka, bedra och manipulera insekter att sköta pollinationen gör dem än mer fascinerande.

Varje orkidéart har sin bestämda pollinatör. Ofta är det bara några få insektsarter och i extrema fall en enda art som kan pollinera orkidén. Pollenet är placerat i blomman så att det fastnar exakt på ett bestämt ställe på pollinatören. När nästa blomma besöks "planteras" pollenet på den lilla begränsade märkesytan på pistillen. Allt måste stämma precis på någon tiondels millimeter.

Orkidéernas utbredning och livsformer

Det finns orkidéer på alla kontinenter förutom Antarktis. De växer i många olika miljöer, från högfjället i polartrakterna till regnskogen i Amazonas. Ungefär en fjärdedel av alla orkidéarter är jordorkidéer. Jordorkidéer växer som "vanliga växter" på marken med rötterna i jorden.

De allra flesta orkidéarter är epifyter. Epifyter är växter som utnyttjar andra växter (ofta höga träd) som växtplats, men som inte tar vatten eller näring från sin värdväxt. Det är en anpassning till näringsfattiga förhållanden och förekommer framför allt i tropiska klimat.

Visste du att

  • Orkidéfamiljen är den näst största av alla växtfamiljerna, med hela 22 500 beskrivna arter.
  • Orkidéerna fanns troligen redan på dinosauriernas tid.

Senast uppdaterad: 2017-11-29 12:23