Stadsnära natur

Många intressen konkurrerar om naturen i och nära städer. Kan rekreation och friluftsliv samsas med naturvård? Bengt Gunnarsson, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, forskar om hur stadsnära grönområden ska skötas så att olika intressen på bästa sätt kan förenas.

Under senare år har man upptäckt att artrikedomen hos både växter och djur många gånger är hög i stadsnära skogar. Många arter och naturtyper har bevarats tack vare skötsel och skydd från exploatering.

De stadsnära grönområdena är ofta sparade för rekreation och friluftsliv. Går det att kombinera med naturvård och ett aktivt arbete för att bevara hotade arter?
− Absolut, säger Bengt Gunnarsson. Till exempel så upplevs ett rikt växt- och djurliv mycket positivt och är en viktig anledning för människor att besöka skogar och naturområden.

− Men visst finns det intressekonflikter, fortsätter Bengt Gunnarsson. En vanlig skötselåtgärd är att buskar och mindre träd röjs bort. Skog med öppnare undervegetation upplevs som trevligare och tryggare att vistas i. Samtidigt är buskskiktet viktigt för många fåglar som söker föda och kan gömma sig för rovdjur där.

Ett stort skötselexperiment i fem stadsnära skogsområden i Västra Götaland visade att lagom mycket röjning av buskskiktet får både fåglar och människor att trivas.
– De flesta människor vill ha en blandning av öppen och orörd skog att vandra i, säger Bengt Gunnarsson. Vi såg också att fåglarna trivdes och fortsatte att häcka i de skogsområden som inte röjdes mer än till hälften.

Rekreation och bevarande av hotade arter är bara två av många funktioner stadsnära grönområden har som gynnar oss människor. I ett framtida forskningsprojekt vill Bengt Gunnarsson ekonomiskt värdera dessa funktioner.

Att på detta tillämpade sätt koppla samman kunskap om biologisk mångfald och hur vi människor påverkas av den är unikt för Bengt Gunnarsson forskargrupp.
− Jag vill kombinera bevarandearbetet med människors välbefinnande och natur som människor gillar, säger han entusiastiskt.

Bengt Gunnarssons intresse för ekologi och naturvård började redan som ung fältbiolog. Spindlar och andra småkryp var till en början fokus för hans forskning. Bland annat har han gjort en studie i Botaniska trädgården om hur antalet småkryp i trädkronor påverkas av fåglarnas matletande i parkmiljöer.

Bengt Gunnarsson

Professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet. Disputerade i zoologi vid Göteborgs universitet 1987. Efter ett par år i Karlstad kom han tillbaka till Göteborg för att forska i miljövetenskap.
Kontakt: E-postadress


Senast uppdaterad: 2017-11-29 12:23