Grönska förbättrar luftkvalitén

Förtätningen av svenska städer har under de senaste årtiondena lett till en minskning av grönskan. Grönskan har stor betydelse för ett gott och miljömässigt hållbart stadsliv och det finns ett behov av att synliggöra dess värde. Jenny Klingberg kartlägger grönskan i Göteborg och undersöker hur den bidrar till att rena luften vi andas.

Jenny har mätt halten av luftföroreningar på olika ställen i Göteborg under våren (innan löven slog ut på träden) och sommaren (fullt utslagna löv) 2015. Resultatet visar att halten av luftföroreningar är lägre i områden med mycket grönska jämfört med platser utan grönska. Självklart beror halten av luftföroreningar också på närheten till trafikerade vägar, en viktig utsläppskälla till luftföroreningar i stadsmiljön.

− Att rena luften vi andas är bara en av de tjänster som naturen bjuder på, berättar Jenny. Vi tar för givet att naturen ska förse oss med mat och bränsle och andra tjänster som att pollinera växter. Dessutom bidrar grönskan till ökad livskvalitet genom till exempel möjlighet till rekreation. Vi talar allt oftare om ekosystemtjänster för att synliggöra ekosystemens bidrag till människornas välbefinnande.

Luftföroreningsmätningar
Ett viktigt steg för att förstå hur grönskan kan bidra med olika ekosystemtjänster i stadsmiljön är att kartlägga hur mycket grönska det finns, vad det är för typ av grönska och var den finns. Till exempel har mängden bladyta på träden, det vill säga hur stor area trädens löv har, stor betydelse för flera ekosystemtjänster. Luftföroreningar fastnar på trädens blad och renar på så sätt luften. Trädens blad kan också bidra till att sänka temperaturen varma sommardagar, både genom att ge skugga och att det dunstar vatten från bladen. Vid häftiga regn fångas vatten upp på trädens blad. Det minskar vattenflödet på de hårda asfaltytor som är vanliga i stadsmiljön och minskar på så sätt risken för översvämningar.

Genom att mäta ljus under och över trädkronorna har Jenny beräknat hur mycket ljus som fångats upp av träden och utifrån det uppskattat hur stor bladytan är i flera grönområden i Göteborg. Dessutom har hon testat en ny metod för att uppskatta bladytan över större områden. Då har hon använt data från en laserskanning över Göteborg där ett flygplan sände ut laserpulser som sedan studsat tillbaka och registrerats. Över tät skog blir det många ekon från träden, men mycket få från marken. Resultatet blir en karta som beskriver var det är mycket eller lite bladyta i Göteborg. Det är viktig information för att kunna bedöma hur effektivt olika grönområden bidrar till olika ekosystemtjänster. Resultatet kan också användas i olika modeller där information om bladytan behövs.

Jennys forskning är en del av tvärvetenskapliga forskningsprojektet "Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska". Målet med projektet är att utveckla en metod som kan identifiera och ge en samlad värdering av de ekosystemtjänster som tillhandahålls av stadens grönska. I projektet arbetar forskare från Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Svenska lantbruksuniversitet och Högskolan i Gävle tillsammans med tjänstemän från Göteborgs stad och Trafikverket. De ekosystemtjänster som studeras i projektet är: biologisk mångfald, bullerdämpning, luft- och vattenhantering, klimatreglering, markstabilisering, rekreation och välbefinnande.

Jenny Klingberg

Miljöforskningsinformatör i Botaniska trädgården och har doktorerat vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Kontakt: E-postadress

Senast uppdaterad: 2017-11-29 12:23