Stort forskningsbidrag till Botaniskas vetenskapliga intendent

Botaniska trädgårdens vetenskaplige intendent Alexandre Antonelli har fått 4 miljoner i forskningsbidrag från Vetenskapsrådet för projektet "Biologisk mångfald: Bortom det taxonomiska hindret". Antonelli är också professor vid institutionen för biologi och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet och har tidigare fått flera stora forskningsanslag.

I flera århundraden har biologer arbetat med att utforska och kartlägga den biologiska mångfalden. Tack vare dessa insatser vet vi idag att vissa områden på jorden hyser många fler arter än andra, och att dessa skillnader styrs i första hand av klimat- och miljömässiga förhållanden. Däremot är i princip all denna kunskap baserad på studier av stora och karismatiska organismer – framförallt däggdjur, fåglar, grodor och blomväxter – som endast utgör en bråkdel av naturens totala mångfald.

Tyvärr är identifieringen av arter ett mödosamt och tidskrävande arbete, och i den nuvarande takten och med traditionella metoder skulle det ta uppemot 1200 år innan alla arter på jorden är funna och beskrivna för vetenskapen. Vi måste därför utveckla och tillämpa bättre sätt att studera den biologiska mångfaldens sammansättning och utbredning – och därmed övervinna detta "taxonomiska hinder".

I detta forskningsprojekt kommer Alexandre och hans forskarlag att undersöka sambandet mellan den biologiska mångfalden mätt med traditionella metoder och den biologiska mångfalden mätt genom genetiska undersökningar. Sedan kommer de att identifiera vilka miljöfaktorer (t.ex. temperatur, nederbörd, jordmån) som lämpar sig bäst för att förutse den biologiska mångfalden utan att direkt behöva mäta den.

− För att uppnå dessa mål kommer vi att samla in stora mängder jord- och insektsprover från Sverige och Amazonas. Vi kommer att använda nya sekvenseringstekniker för att kartlägga alla levande och döda organismer i dessa prover, från bakterier till maskar, växter, svampar, parasiter, insekter och de växter de ätit, berättar Alexandre.

Om den genetiska mångfalden i dessa prover visar ett starkt samband med den tidigare uppmätta mångfalden för samma undersökta lokal, skulle detta betyda att den biologiska mångfalden snabbt och kostnadseffektivt kan mätas utan behov av taxonomiska experter. Detta skulle underlätta identifieringen och skyddet av artrika områden runt om i världen och möjliggöra de allt färre taxonomer att ägna sig åt att beskriva och studera arter – istället för att rutinidentifiera stora prover.

− Om vi däremot skulle hitta stora skillnader mellan den genetiska och den tidigare uppmätta biologiska mångfalden, skulle det betyda att trots århundraden av biologiska studier så vet vi ännu inget om utbredningen av de flesta arter på jorden, konstaterar Alexandre. Detta projekt har potential att ändra vår syn på hur den biologiska mångfalden bör mätas och vilka faktorer som styr den. Våra resultat förväntas ha stor inverkan i flera vetenskaps- och samhällsgrenar, från ekologi och evolution till naturvårdsbiologi och landskapsplanering.

Projektet kommer att genomföras vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet och med ett brett internationellt nätverk. Växter insamlade under forskningsresor kommer att odlas i Botaniskas växthus och visas för allmänheten.

Alexandre Antonelli

Vetenskaplig intendent i Botaniska trädgården och professor vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Kontakt: E-postadress
Webbsida: The Antonelli Lab


Senast uppdaterad: 2017-11-29 12:23